Här kommer några exempel:
2017:
Precis som jag tidigare skrivit så känner jag att jag inte hinner med allt jag önskar att jag skulle vilja hinna med på jobbet. Det är inte alltid det är någon som kräver att jag ska klara av alla uppgifter jag vill hinna med, men under tidigare år har jag fått lära mig att det är viktigt att man prioriterar rätt för när jag säger att jag inte hinner med, så går det inte hem hos alla då de kan anse att jag prioriterat fel. För min del så känns det som jag skulle behöva en prioriteringslista för att så många som möjligt ska bli nöjda, för att få alla att bli nöjda känns svårt. Senast vi snackade med varandra så visade det sig att vi hade prioriterat fel. Det gällde då vilken ordning vi tog emot varor. Jag hade valt att ta emot varor som tar mer plats på lagret i första hand för att på så sätt få mer plats för varor då jag känt att vi haft platsbrist på slutet. Nu när jag fått höra hur jag ska prioritera, så kommer jag att följa den prioritering jag fått och om något annat blir lidande, så har jag gjort enligt de instruktioner jag fått. Det jobbiga med detta är dock att jag sällan fikar trots att det dras fikarast och jag jobbar ibland hemifrån för att hinna med mer. Ibland jobbar jag även över utan att skriva upp min övertid. Ibland blir det övertid för att jag prioriterar att lägga in godset och meddela kunder, när vi stänger så stannar jag ibland kvar för att rapportera om något saknas eller om något varit transportskadat. Det ska meddelas före 20:00 samma dag. När det gäller godset så undrade de varför det tog så lång tid med tanke på hur många vi var på lagret. Några förklaringar kan vara att några personer som jobbat ett tag på min arbetsplats slutat och de nya som plockats in är inte lika vana vid arbetsuppgifterna och det kan ta tid att lära upp andra. Jag känner att jag behöver fokusera på mina arbetsuppgifter för att hinna med så mycket som möjligt och då är det ibland svårt att fördela arbetsuppgifter till nya och visa hur olika saker fungerar, men jag hoppas att det ska bli bättre framöver. Det är så mycket som hänt nu på slutet. Det är nya scheman och när försäljningen ökat så har även godset och leveranserna ökat. Allt ökar och det gör att det blir ännu svårare att hinna med allt man skulle vilja hinna med.
2016:
Stora delar av 2016 var jag tjänstledig för studier, så då kunde jag istället bli irriterad på studierna och uppgifterna vi fick. I en kurs kom uppgifterna väldigt sent, men tack och lov så klarade jag av kursen ändå.
2015:
Som vanligt så är det mycket jag inte hinner. Det vore kul om man skulle hinna med allt så man får tid över till att fråga om man kan hjälpa någon annan, men som det känns nu så har jag fullt upp med mitt, men avbryter ibland mina uppgifter för att hinna hjälpa andra. Fortfarande har jag en del ansvar och ibland jobbar jag hemma. Senast var när jag skapade en mall för att de ska få lära sig mer om datorsystemet. Jag har dock försökt att undvika att jobba över och att ta med mig jobbet hem, men det är svårt när man har mycket som man vill hinna med. Nu har jag semester så jag ska inte klaga nu, men jag hoppas att det går bra att jobba när semestern är över.
2014:
Jag hinner fortfarande inte med allt jag vill hinna med och ju längre tiden går desto mer ska hinnas med. Att jag tagit på mig ansvar för inventeringarna, brandskyddet, mm gör ju inte att det blir mindre för det är en hel del som ska göras för att få en inventering att fungera. Det gäller att hela tiden försöka hålla saldon uppdaterade så det inte finns felsaldon. Det gäller även att se till så att kunderna hämtar varorna och vi måste därför påminna dem om det. Ibland kan jag även bli stressad av att vi är fler på jobbet. Ett tag tyckte jag att det var givet, men blir det för många så kan det bli stressigt när man själv har så mycket att göra att man inte tycker att det finns tillräckligt mycket tid för att lära dem och sätta dem i arbete. Det känns bra att vi är fler, men det kräver även mer tid till att lära upp dem och man kan inte ge dem vilka uppgifter som helst. Nu blir det en spännande period i sommar nu när rean startar och vi inte är lika många som jobbar. Det är fler som jobbar men jag känner då press att mer skall hända då och när jag inte hinner med det jag vill så lägger jag stort fokus på mina egna uppgifter och kan ibland välja att jobba hemma eller att jobba efter jobbet.
2013:
Det jag irriterar mig på nu är att jag fortfarande inte hinner allt jag vill hinna med, men nu beror det ofta på att jag kan en hel del om det nya systemet och då får jag ju visa vad jag kan och lära andra och det är ju positivt även om det ibland känns jobbigt att inte kunna göra klart det jag själv tänkt göra.
2012:
Jag har inte hunnit allt jag velat, men har försökt göra de uppgifter jag fått av chefen, men tiden räcker inte till alla gånger. Så för någon dag sedan så klagades det på att alla varor inte stod på rätt plats. Ibland ska det sparas tid för att få plats med nya varor och då ställer vi dem i rätt gång för att senare ta dem på rätt plats, men trots att vi hade skapat plats för nya varor så klagades det på att det inte stoppats undan. Det berodde på att det inte fanns plats från början, men nu fanns det plats, men annat som ska göras har gjort att jag ej hunnit. Livet kan vara hårt ibland, men jag försöker göra mitt bästa, men då det inte duger så blir jag irriterad och jag jobbar ofta över utan att ta betalt för att få lite mer gjort.
2011:
Ett annat exempel som gör mig irriterad är när jag ser hur mycket jag vill göra, men jag hinner inte göra det för att jag hela tiden får fler och fler uppgifter. Så många att jag inte ens hinner med de. Jag skulle önska att det fördelades bättre så att alla kunde få tid med det man tänker själv också.
En annan sak är att när chefen är borta så ringer han alltid och har en rejäl lista på vad som ska göras. Det känns ungefär som man precis har börjat på praktik. Han tror inte att vi har något att göra. Det som känns bra de gånger han är borta är att man kan ta det i den ordning man vill och då hinner man med lite av det man själv vill också. Problemet är bara att han förväntar sig att vi ska hinna dubbelt så mycket då han är borta trots att det är en person mindre. Jag försöker att inte irritera mig så mycket på allt jag får höra, men det är svårt att inte ta det till sig. Speciellt om man jobbat hårt och förväntar sig beröm, men får höra saker man inte gjort eller andra jobbiga saker.
Flera gånger på slutet har jag varit nära att gråta, men jag har lyckats hålla tillbaka det. Kanske vore det bra om det märktes ibland, men jag vet inte hur personen skulle reagera om jag skulle börja gråta. Dock har jag varit väldigt nära under ett samtal och då kändes det som personen förstod mitt problem, men nu är det likadant igen. Dock kan det gå i vågor. Det här inlägget låter kanske som att det alltid är så. Oj, vilket långt inlägg. Hur som helst så är det främst detta som gjort att jag blivit sugen på att byta jobb eller studera. Det är även arbetstiderna. Det är sällan jag irriterar mig på mina arbetskamrater, för de har mer förståelse för vad som ska göras och hur mycket man kan fråga varandra om hjälp. Själv så frågar jag väldigt sällan om hjälp. Jag försöker göra så mycket som möjligt själv eftersom jag tycker det är jobbigt när man hela tiden vill ha hjälp av mig för då hinner jag inte med det jag har tänkt, men jag gillar att hjälpa till, men lagom mycket. Känner du igen dig i detta eller något liknande så dela gärna med dig av det så man får höra att man inte är ensam om detta.
2011 var första året jag delade det här inlägget och delade saker som jag var irriterad på. Det blir knappast bättre av att dela det, men det kan vara skönt att få skriva av sig lite, så här kommer lite från det inlägget och även andra.
Förmodligen låter det här fånigt, men det var så jag kände. Under en tid efter att ha jobbat efter jul så har jag känt att en person på jobbet hela tiden letar fel. Jag försöker göra det som sägs att jag ska göra och även annat. Tyvärr hinner jag inte med allt eftersom det är så mycket som ska göras. Det som gör mig irriterad då är att jag trots detta får höra. Varför har du inte gjort de, å de, å de. Trots att man gör sitt bästa.
Skulle det inte hända mer om man fick höra
Vad bra att du har hunnit göra de, å de, å de!
Då skulle man känna sig uppmuntrad och känna att man vill jobba vidare, men när man hela tiden får höra vad man gjort fel så blir det jobbigt och man vet inte vad man ska göra för oavsett vad man gör så har man gjort fel.
Kanske har du något tips.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar