Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär en genomgripande störning i utvecklingen. Det gör att personer som har autism kan ha nedsatt helhetsförståelse/detaljseende, socialt samspel/kommunikation, planering/organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga, minne/begåvning och beteende/känslor. Problemen kan även visa sig i att man har svårt att ta in och tolka information. Ordet kommer från det grekiska ordet αυτος (Autos), som betyder "själv".
Kännetecken
* Undviker ögonkontakt
* Använder få ord
* Upprepar saker
* Radar upp saker efter varandra (flera gånger)
* Snurrar på saker (flera gånger)
* Gör saker på samma sätt
* Klappar med händerna
* Vaggar fram och tillbaka
* Går på tå
* Har svårt att visa känslor.
Exempelvis "Kan du öppna fönstret?" tar de som en ja- eller nej-fråga och ser det inte som en vädjan. Därför är det bättre att säga "Öppna fönstret".
Varför får man autism?
Autism är ett funktionshinder som beror på skador i hjärnan. Ingen får autism för att de har behandlats illa eller fel av sina föräldrar. Man ärver autism från sin släkt. 2 barn av tusen har autistiskt syndrom.
Kan man bli frisk?
Autism har man hela livet. Men ju tidigare ett barn får träning desto bättre kan barnet lära sig leva med sitt funktionshinder. Barnet får träning i att förstå andra och att kunna tala med andra. Det är också viktigt att föräldrarna får veta så mycket som möjligt om autism. Ju mer de vet desto mer kan de hjälpa sitt barn.
Hur viktigt är det att tidigt se att någon har autism?
Ofta känner föräldrarna att det är något fel när barnet inte ser dem eller ler mot dem. Nuförtiden kan läkare säga om ett barn har autism eller inte från det att barnet är ungefär två år. Ju tidigare en läkare kan se att barnet har autism desto tidigare kan man börja ge barnet träning. Det finns särskilda träningsprogram för barn med autism. Träningen hjälper barnen att utvecklas, det vill säga lära sig mer. Alla läkare är överens om att man ska börja träna barnet tidigt. Då kan man hindra att barnet fastnar i vanor som att göra samma sak hela tiden till exempel. Ju yngre ett barn är desto mer kan det lära sig.
Att leva med autism
Hur mycket hjälp man behöver beror på hur svår eller lätt autism man har. Personer med lätt autism eller Aspergers syndrom kan klara sig mer själva och med mindre hjälp av andra. Men har man utvecklingsstörning och autism kommer man att behöva hjälp hela livet. Hjälpen man får kan vara olika. Barn med autism går ofta i vanlig förskola För att kunna vara med behöver de mycket hjälp av någon vuxen. De gör då också sådant som passar dem bättre. De flesta barn med autism går sedan i särskolan. De behöver lära sig i sin egen takt, få känna sig trygga och hela tiden veta vad som ska hända. En del barn kan gå i vanlig skola om de får hjälp. Det är viktigt att barn med autism får hjälp när de blir vuxna. De behöver en bra planerad dag och få veta vad som ska hända i förväg. Därför behöver vuxna med autism göra något varje dag som passar dem. De behöver också boendestöd, det vill säga bo med personal och något att göra på fritiden som passar dem. För att personer med autism ska kunna leva bra liv och inte glömma bort vad de lärt sig måste de få chans att använda sig av sina kunskaper så ofta som möjligt. För att det ska bli så måste det finnas många människor runt dem som känner dem och vet vad de behöver. Det kan vara både familjen och personalen.
Begåvning
Något som är vanligt för alla personer med autismspektrumstörning är att man uppvisar ett mycket stort intresse av en begränsad mängd sysselsättningar vilket kan leda till specialistfärdigheter som står i tydlig kontrast mot övriga svårigheter.
Övrigt
De kan vara överkänsliga/okänsliga vad gäller hörsel, känsel, syn, lukt, smak, värme eller kyla. Många personer med autism har även en bristande sömnkvalitet, med sent insomnande och täta uppvaknanden. Den trötthet som följer på detta förvärrar många gånger en redan svår situation. Hos personer med atypisk autism eller autism utan utvecklingsstörning kan autismen medföra vissa fördelar. När en person med autism är motiverad kan han/hon uppvisa hög koncentrationsförmåga och detaljseende då de inte distraheras av vilket sammanhang information ingår i. Vederbörandes tänkande begränsas heller inte på samma sätt som andra av otydliga, underförstådda sociala normer vilket kan yttra sig som kreativitet och nya perspektiv. När personer med autism lärt sig sociala normer inom exempelvis arbetslivet kan de vara mycket uppskattade för hur noga de följer dessa.
Enligt Christopher Gillberg (nov 2006) är förekomsten av autistiskt syndrom 2-3 promille bland svenska barn. Motsvarande siffra för Aspergers syndrom är 3-4 promille. Så kallade autistiska drag har så mycket som ca 3% av barnen i en stor studie utförd i bland annat Norge. För god effekt bör barnet tränas individuellt med en specialutbildad eller handledd pedagog i minst 35 timmar per vecka. Moderna tillämpningar av metoden bygger på att alla mål skall vara uppsatta med hänsyn till barnets utveckling på lång sikt, i samarbete med föräldrarna och andra i nätverket. Det finns också föräldrar till barn med autismspektrumstörning som valt att behandla sina barn med alternativa behandlingsmetoder, såsom homeopati, kostomläggning, kelatterapi, syrgas i tryckluftskammare eller antroposofisk vård och undervisning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar