Sveriges Nationaldag

Info

Sveriges nationaldag, även svenska flaggans dag, firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Nationaldagen firas till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523 och Sverige blev ett självständigt land. Även 1809 års regeringsform (som gällde fram till ikraftträdandet av 1974 års regeringsform) utfärdades den 6 juni.

Tidigare firades 6 juni enbart som svenska flaggans dag och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.

Det politiska beslutet
I propositionen från 2004 ansågs att om man gör nationaldagen till en helgdag i Sverige skulle det vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade när den enbart var flaggans dag. Som ett av skälen till att göra nationaldagen till en helgdag har även angivits att många invandrare förvånades över att svenskarna inte firade sin nationaldag.

Det fanns en del förslag på vilka helgdagar som skulle utgå, till exempel Kristi himmelfärdsdag. Anledningen till att det inte blev fler helgdagar (som också föreslagits) är framförallt invändningen från bland annat Svenskt Näringsliv att det skulle ha en negativ inverkan på Sveriges ekonomi. Fackföreningar har å sin sida kritiserat det tagna beslutet att ersätta Annandag pingst med nationaldagen som helgdag, eftersom det de facto innebär färre arbetsfria dagar. Om den 6 juni infaller på lördag eller söndag blir det ingen ledig dag det året, trots att annandag pingst, som alltid infaller på en måndag, gav ledighet varje år.

Många kollektivavtal ger dock rätt till lokala uppgörelser om ledighet på annan dag de år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag.

Historik
Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 enligt den julianska kalendern (16 juni 1523 enligt vår nuvarande gregorianska kalender), då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung i Strängnäs och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde och Sverige på nytt blev en självständig stat. Hertig Karl (den blivande Karl XIII) skrev under den nya 1809 års regeringsform också vid detta datum, 6 juni. Det dröjde dock till 27 juni innan de fyra ständerna i riksdagen hade godkänt den och den således trädde i kraft. 6 juni var också dagen då Sveriges riksdag 1973 tog första beslutet om 1974 års regeringsform.

Sedan 1916 firas den 6 juni som Svenska flaggans dag. En del festligheter för olika svenska högtider infördes av Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, dels som ett sätt dra in pengar till Skansen, dels som en del i den tidens nationalistiska anda. I mitten på juni 1893 ordnades några dagars festligheter i fosterländsk anda. Obekräftade källor säger att det regnade på alla dagar utom den 6 juni, och alltså var det den som drog mest folk. I Skansen årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag". När en nationell minnesdag skulle införas var det en del som föreslog Gustav Adolfsdagen den 6 november, Karl XII:s dödsdag 30 november, kungens födelsedag och midsommarafton som då alltid inföll den 24 juni.

Propositionen från 1983 om att nationaldagen över huvud taget skulle finnas officiellt, tidigare var 6 juni bara svenska flaggans dag, var signerad Carl Axel Petri under dennes sista tid som justitieminister.

Många som analyserat nationaldagens betydelse genom århundradena har menat att den lösa historiska kopplingen som dagen har gör att den inte alls firas i samma omfattning som till exempel Norges nationaldag. Kopplingen till Gustav Vasa har också kritiserats då han inte var kung över Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Gotland, Jämtland eller Härjedalen. Den inofficiella danska nationaldagen 5 juni, Grundlovsdagen, har en liknande lös koppling till historien och inte heller den firas i någon stor omfattning. Att utnämna den 6 juni till nationaldag var enligt många källor i regering och riksdag ett försök att stärka dagens ställning. Vissa menar dock att midsommarafton borde vara den dag som räknas som Sveriges nationaldag genom den djupa folkliga tradition som firandet denna dag haft i århundraden.

Historiskt sett är det enligt många källor endast korrekt att utbringa ett fyrfaldigt leve för regenten och Sverige vilket traditionellt görs på nationaldagen. Ett fyrfaldigt leve är egentligen ett dubbelt svenskt lösen (ursprungligen två kanonskott för att markera den svenska sidan). Att man till exempel i Skåne utbringar ett trefaldigt leve är en "uppstudsig" kvarleva från deras danska tid, då det danska lösen var/är tre kanonskott.

Maten 
Många svenska högtider har en traditionell mat förknippad kring firandet som skinka till jul, ägg till påsk och sill till midsommar. Den svenska nationaldagen har inte funnits så många år men på många platser i landet har det redan etablerats en tradition att grilla, ha picknick eller att äta smörgåstårta den 6 juni.